Vad är en livscykelanalys (LCA)?

Livscykelanalys (LCA) är en strukturerad metod som kan användas för att beräkna miljöpåverkan från en produkt eller tjänst under hela dess livscykel – från råmaterialutvinning till sluthantering när produkten inte längre används.

Hur gör man en livscykelanalys?

En LCA består i stort sett av fyra steg:

1. Mål och omfattning

Det första steget är att definiera syftet med analysen och dess ramar. Här besvaras frågor som:

• Varför görs analysen? T.ex. för att minska produktens miljöpåverkan, uppfylla kundkrav eller följa lagstiftning.

• Vem är målgruppen? T.ex. interna utvecklingsteam, kunder, eller myndigheter.

• Vad ska resultaten användas till? Är det för jämförelse av produkter eller för att identifiera förbättringsmöjligheter i livscykeln?

Följande delar fastställs:

• Funktionell enhet: En enhet som kvantifierar miljöpåverkan, exempelvis "1 kg produkt" eller "1 kWh elektricitet". Den funktionella enheten ska vara representativ för den typ av funktion som produkten erbjuder och är viktig för att möjliggöra objektiva jämförelser mellan produkter som fyller samma funktion.

• Systemgränser: Bestäm vilka delar av livscykeln som ska inkluderas, exempelvis "vagga till grav" (hela livscykeln) eller "vagga till grind" (från råmaterialutvinning till fabrikens utgång). Samt geografiska och tidsmässiga avgränsningar.

• Miljöpåverkanskategorier: Identifiera de miljöpåverkanskategorier som ska analyseras. Vanliga exempel är klimatpåverkan, resursförbrukning, försurning, övergödning, marknära ozon, ozonnedbrytning och vattenbrist.

• Datakvalitet: Specificera krav på den data som ska användas, t.ex. specifik eller generisk data.

2. Inventering av flöden

Inventeringen handlar om att samla in och kartlägga data för alla resurser som går in i systemet och utsläpp som går ut ur systemet.

• Flödesdiagram: Visualisera alla processer som ingår i produkten eller tjänstens livscykel.

• Datainsamling:

• Specifik data: Exakta mätningar från produktion, energiförbrukning och transporter.

• Generisk data: Genomsnittlig data från databaser, rapporter, branschspecifika värden eller tidigare studier, ofta integrerade i LCA-program.

• Ofta används en kombination av specifik och generisk data.

Resultatet är en detaljerad översikt av material- och energiflöden genom systemet, som används i nästa steg.

3. Miljöpåverkansberäkning

I detta steg analyseras insamlad data för att koppla resursanvändning och utsläpp till olika miljöpåverkanskategorier.

• Klassificering: Utsläpp och resursanvändning sorteras in i relevanta kategorier. Exempel:

• Utsläpp av CO₂ kopplas till klimatpåverkan.

• Utsläpp av kväveoxider kopplas till övergödning.

• Beräkning: LCA-programvara används för att analysera flöden och kvantifiera påverkan inom varje miljöpåverkanskategori. Resultatet presenteras vanligtvis som en tabell eller graf över påverkan i de valda kategorierna.

4. Resultattolkning

Det sista steget är att analysera och tolka resultaten. Här sätts resultaten i perspektiv och frågorna som man ställde sig i mål och omfattningen besvaras för att dra slutsatser och identifiera förbättringar som skulle kunna göras i livscykeln för att minska miljöpåverkan.

• Jämförelser: Använd resultaten för att jämföra produkter eller processer och se var förbättringar kan göras.

• Rekommendationer: Förslag på förbättringar i produktdesign, materialval eller processer kan tas fram.

• Rapportering: Resultaten och processen sammanställs i en rapport som inkluderar mål, omfattning, metodik och slutsatser.

Fördelar med att genomföra en livscykelanalys (LCA)

• Helhetssyn på miljöpåverkan: En LCA kan beräkna miljöpåverkan för en produkt eller tjänst genom hela livscykeln – från råmaterialutvinning till avfallshantering.

• Mer än bara koldioxidutsläpp: Till skillnad från många andra metoder undersöker en LCA miljöpåverkan på flera områden, exempelvis resursförbrukning, försurning och övergödning.

• Identifiering av hotspots: Analysen hjälper till att identifiera vilka delar av livscykeln som orsakar störst miljöpåverkan.

• Målstyrda förbättringar: Genom att lokalisera vilka delar av livscykeln som orsakar störst miljöpåverkan kan resurser fokuseras där de ger bästa möjliga effekt för att minska påverkan.

• Jämförelse av alternativ: En LCA gör det möjligt att jämföra miljöpåverkan mellan likvärdiga produkter, material eller tjänster och stödja mer miljövänliga val.

• Ökad trovärdighet och transparens: Företag som genomför LCAer signalerar klimatansvar och transparens, vilket stärker varumärket och attraherar kunder.

• Uppfyllnad av miljökrav: En LCA underlättar efterlevnaden av miljökrav från myndigheter, kunder och andra intressenter genom att ge en tydlig och detaljerad bild av produktens eller tjänstens miljöpåverkan.

• Kostnadsbesparingar: Insikterna från en LCA kan hjälpa till att effektivisera flöden och processer, minska materialanvändning och avfall, vilket ofta leder till ekonomiska besparingar.

En LCA är ett kraftfullt verktyg som bidrar både till minskad miljöpåverkan och till att stärka företagets konkurrenskraft och hållbarhetsprofil.

Hur kan LCA användas till hållbarhetsrapporteringen i enlighet med CSRD?

Livscykelanalys (LCA) är ett kraftfullt verktyg som kan ge värdefull information för hållbarhetsrapporteringen i enlighet med CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive). Genom att tillämpa principerna för LCA kan vi exempelvis göra tillförlitliga beräkningar av Scope 3-utsläpp som uppfyller alla krav enligt gällande standarder. Eftersom många miljöpåverkanskategorier som analyseras i en LCA överensstämmer med de datapunkter som ska rapporteras i enlighet med ESRS (European Sustainability Reporting Standards), blir LCA dessutom en viktig grund för att rapportera miljödata.

Genom LCA får företag en djupare förståelse för sin värdekedja, vilket möjliggör identifiering av miljömässiga risker och möjligheter som är relevanta för rapportering enligt lagar som CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive). Dessutom kan resultaten från en LCA användas för att sätta vetenskapligt baserade mål för utsläppsminskning enligt initiativ som Science Based Targets.

Detta gör det även lättare att möta miljökrav från olika intressenter, såsom kunder och myndigheter, särskilt i samband med deras hållbarhetsrapportering.

För en mer heltäckande bild av hållbarhet kan en LCA kompletteras med livscykelkostnadsanalys (LCC) för ekonomiska aspekter och Social-LCA (S-LCA) för sociala faktorer, exempelvis mänskliga rättigheter, jämställdhet och säkerhet. Genom att kombinera LCA, LCC och S-LCA kan företag göra en holistisk bedömning av de tre pelarna för hållbarhet: miljö, ekonomi och sociala aspekter.

LCA och EPD

En EPD, eller Environmental Product Declaration (miljövarudeklaration på svenska), är en deklaration som beskriver en produkts miljöprestanda ur ett livscykelperspektiv. Den baseras på en genomförd LCA (livscykelanalys) men innehåller även kompletterande information om den deklarerade produkten eller tjänsten.

Det som framför allt skiljer en EPD från en generell LCA-studie är att den bygger på gemensamma beräkningsregler och ett fördefinierat rapporteringsformat, kallat PCR (Product Category Rules). Dessa regler är specifika för olika produktgrupper, exempelvis byggprodukter eller energi, och fungerar som en "kokbok" med receptet för att skapa högkvalitativa och jämförbara EPD:er. Dessutom granskas varje EPD av en oberoende tredjepart för att säkerställa att data och resultat håller hög kvalité och trovärdighet. När EPD:n granskats och godkänts publiceras den sedan hos vald programoperatör, såsom EPD International, EPD Norge eller EPD Danmark. Dessa operatörer täcker flera produktkategorier, från byggmaterial till livsmedel och energi.

Den stora fördelen med en EPD är att den verifieras och standardiseras, vilket gör informationen tillförlitlig och underlättar jämförelser mellan likvärdiga produkter och dess miljöpåverkan.